En paviljong som symbol för återbruksarkitektur

Med träpaviljongen till Venedigbiennalen 2018 ville Folkhem lyfta något större än arkitekturens estetik. Den blev en fysisk plattform för samtal om klimat, material och framtidens byggande – och ett tydligt exempel på hur arkitekturen kan bidra till den gröna omställningen.

Paviljongen togs fram i samarbete med Svenska Institutet och Sveriges Arkitekter som en plattform för att visa på träets potential i framtidens byggande. Samtidigt vann Folkhem en markanvisningstävling i Ör, Hallonbergen – ett projekt med tydligt fokus på social hållbarhet, där konkreta åtgärder efterfrågades inför, under och efter byggtiden.

"Vi kom på idén att bygga en systerpaviljong i Hallonbergen, som på liknande sätt som i Venedig kunde stå som både symbol och mötesplats för kunskap och dialog om klimat, träbyggande och idén att alla ska vara med," säger Anna Ervast Öberg, operativ chef på Folkhem

Systerpaviljongen, även den ritad av arkitektkontoret In Praise of Shadows, byggdes med stomme i trä och sattes på plats med markskruv. Paviljongen ritades för att kunna monteras ned och byggas upp igen. Den var tänkt att leva vidare, inte som minne – utan som funktion. Efter ett års aktivt liv i Hallonbergen, där den väderskyddades med väggar av kanalplast och användes till allt från workshops till odling och grillkvällar, påbörjades sökandet efter en ny plats där paviljongen kunde fortsätta vara relevant. Att den skulle hamna i Rosendals Trädgård kändes både självklart och passande.

"Vi blev så glada när vi fick frågan," berättar Tin-Tin Jersild, vd för Rosendals Trädgård. En paviljong är ju ett klassiskt trädgårdsmotiv och just denna passar perfekt in i vår verksamhet och unika miljö. Den är vacker att se på, magisk att sitta i – och bär på samma värden som vår gröna plats här på Djurgården: kretslopp, pedagogik, estetik."

I samråd med In Praise of Shadows och en landskapsarkitekt anlitad av Kungliga Djurgårdens förvaltning valdes den nya placeringen med omsorg om naturen, siktlinjerna, slottet och platsens kulturvärden. Idag står den som ett vackert smycke, diskret insmugen i landskapet i utkanten av fruktlunden, invid en damm.

För att möta bygglovskravet målades paviljongen i Djurgårdsgrönt och anpassades med en ramp och trappa för tillgänglighet. Den används till allt från trädgårdskurser till uthyrning och möten – och fortsätter därmed att vara en plats för både tanke och handling.

Att paviljongen idag står i Rosendals Trädgård är ett fint exempel på vad som kan uppstå i ett välfungerande samarbete mellan flera engagerade aktörer. IPOS ansvarade för bygglovet och de designanpassningar som krävdes för platsen. Veidekke tog hand om nedmontering, flytt och återuppbyggnad. Rosendals Trädgård stod för markanpassning och eldragning. Och Folkhem skänkte strukturen, som idag står som ett levande bevis på att det går att bygga för cirkulära flöden – och att det går att bygga ekologiskt.

"För oss är detta ett konkret uttryck för vad vi tror på: att arkitektur kan vara både mobil och långsiktig. Och att det vi bygger kan leva vidare – i både material och mening,” avslutar Anna Ervast Öberg.