Arkitektur som förtjänar sin plats
I Planetstaden övergår Lunds tätare bebyggelse i ett öppnare stadslandskap med trädgårdar, parker och gröna utblickar. Här planeras Nemushusen, vår första etablering utanför Stockholm. Namnet kommer från latinets nemus, som betyder lund eller glänta, och anspelar på både träet och den akademiska högborg som staden är.
Omgivningarna kring Tellusgatan och Tornavägen rymmer flera generationers arkitektur. För Joakim och Maria Lyth finns här ett sammanhang att ta fasta på, men också utrymme att tillföra något eget.
– Det hade varit kul om det i framtiden inte går att säga exakt när huset är byggt. Vi försöker inte göra det tidlöst, för det har inslag av sin tid. Men paradoxalt nog vill vi att det ska se ut som att det stått där länge, samtidigt som det sticker ut, berättar Joakim.
Givna ramar driver innovation
Utgångspunkten är densamma som i alla Folkhemprojekt: Nemushusen ska byggas med trästomme och manifestera ett modernt, storskaligt trähusbyggande. Här finns samtidigt en detaljplan som ställer krav på fasad i sten, tegel eller puts. För arkitekterna har uppgiften varit att förena de förutsättningarna med ambitionen att få fram träets kvaliteter.
Att arbeta inom en befintlig detaljplan ställer särskilda krav på träkonstruktionen, inte minst eftersom bjälklagens höjd påverkar utrymmet för bostäderna. I Nemushusen utvecklas därför trästommen med en kombination av massivträ och träregelstomme som anpassas till detaljplanens förutsättningar. Genom att optimera konstruktionen kan huset byggas i trä inom planens givna höjder och volymer.
Fasaden kläs delvis med skärmtegel som knyter an till Lunds tegelarkitektur. Bottenvåningens träpanel, träklädda burspråk och balkonger ger träet en tydlig roll i husets yttre uttryck. Invändigt är känslan för trä ständigt närvarande hela vägen från den gemensamma entrén klädd i trä, och in i bostäderna med omsorgsfullt utformade snickerier och inredningsdetaljer – ett signum för Folkhems bostäder.
Välbekanta former med nya uppgifter
Detaljplanens olika höjder och takformer har också gett arkitekterna en gestaltningsfråga att lösa: hur får byggnaden en sammanhållen karaktär? En möjlighet har de funnit i burspråken och frontespiserna, inslag som planen medger och som återkommer i Lunds äldre kvarter. Tillsammans formar de kvarterets arkitektoniska karaktär.
Takformen anspelar på det klassiska sadeltaket, men är avskuren för att ge mer utrymme. Här finns också drag av jugend och nationalromantik, fritt bearbetade till en byggnad för sin egen tid.
Medan fasaderna hämtar intryck från äldre bebyggelse är planlösningarna utformade för dagens sätt att leva. Kök och vardagsrum samlas i sociala ytor, och genom burspråkens fönster och de stora balkongerna blir omgivningen en del av hemmet.
Material att komma nära
I gatunivå möts den som passerar eller kommer hem av en fasad i träpanel. Här kommer materialets struktur nära, med en taktilitet och känsla av kvalitet som ger huset en mänsklig skala.
Materialens placering är noga övervägd. I fasaden används trä där det bidrar med karaktär och funktion och där det går att underhålla. Tegelpartierna definierar volymerna högre upp, medan arkitekterna har valt en sockel av natursten som skydd mot stänk och fukt närmast marken. Fördelningen mellan trä och tegel är också ett sätt att redan i gestaltningen hantera brandskyddet och skapa en fasad som ska hålla sig fin över tid.
Samarbetet med Wingårdhs sträcker sig över flera år. Arkitektduon beskriver hur den gemensamma synen på kvalitet och hållbarhet ger arbetet en tydlig riktning.
– Det underlättar med en beställare som talar samma språk och ser samma värden. Folkhem hade en tydlig egen vision för sitt första projekt utanför Stockholm. Hållbarhetsperspektivet var inskrivet från början, och det är ett trevligt sätt att arbeta på, att inte behöva kämpa för de sakerna.
Rum för flera generationer
Tidigt i arbetet bidrog mäklaren Eric Swahn på Bjurfors med kunskap om de framtida boende. Samarbetet gav Joakim och Maria värdefulla insikter kring vilka kvaliteter olika grupper söker, hur många rum de behöver och vilka lägenhetsstorlekar som är intressanta.
Det har bidragit till en blandning av effektiva femmor, generösa treor och mindre ettor och tvåor. Här ska flera generationer kunna bo, med förhoppningen att det också ska gå att hitta en annan bostad inom huset när behoven förändras. Den som trivs ska kunna se en framtid här, även när familjen växer eller rummen blir fler än man behöver.
För arkitekterna finns också en personlig måttstock för arbetet:
– Helst vill man rita sådant som man själv kan tänka sig att flytta in i, där man kan se livet framför sig. Det här är ett sådant hus, säger Joakim.
